Visar inlägg med etikett tingsrätten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tingsrätten. Visa alla inlägg

onsdag 12 februari 2014

Polis dömd för misshandel.


Ur Aftonbladet:

Den kvinnliga hundföraren bussade hunden på mannen och gav honom ett tiotal slag med batong.I dag kom domen i Stockholms tingsrätt.Hon döms för misshandel och riskerar att bli av jobbet.

Händelsen i somras har blivit mycket uppmärksammad på grund av att den filmades av en förbipasserande.
På filmen syns hur hundföraren slår upprepade gånger mot mannen - som kort innan uppträtt våldsamt mot andra personer.
[...]
Tingsrätten gör nu bedömningen att hundföraren inte befann sig i en situation som innebar trängande fara eller överhängande hot eftersom det inte fanns något som tydde på att mannen skulle attackera henne, enligt Stockholms tingsrätt. Hon hade därför inte rätt - laga befogenhet – att använda våld. Hon har inte heller befunnit sig i en nödvärnssituation och hade därför inte rätt att använda våld.

Tingsrätten skriver i domen att hon skulle ha kunnat agera på ett annat sätt.
"Hon hade till exempel kunnat backa för att skapa ett utrymme mellan sig och NN för att se om hennes tolkning av hans ansiktsuttryck innebar att han tänkte attackera henne på något sätt. De yttre omständigheterna ger inget stöd för att hon kan ha missuppfattat förhållandena."

Genom att låta hunden gå till angrepp och bita mannen och därefter utdela slag med sin batong har hon gjort sig skyldig till misshandel.
Eftersom hundföraren riskerar att förlora sitt arbete bestämdes påföljden till villkorlig dom.
[...]
Enligt ett yttrande från Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd får hon behålla jobbet om skulle dömas för tjänstefel, eller om misshandeln bedöms som ringa. Men fälls hon för misshandel som inte är ringa riskerar hon avsked.
Domen kommer sannolikt att överklagas till hovrätten.

(Aftonbladet)



Jag skrev om fallet i höstas när det var "färskt":
Polis åtalas för misshandel efter ett tiotal batongslag mot misstänkt
Jag skrev då bl a:
"Klarar man inte att lösa den här situationen verbalt utan blir provocerad och tar till våld så hör man nog inte hemma inom polisen faktiskt."
och:
"Bra att åtal väcks anser jag"

Efter att ha tagit del av fallet i dom och fup så står mitt sista uttalande fast. Det är bra att åtal väcktes, det är också bra att polisen dömdes. Hon gick över gränsen, det som hade kunnat hanteras mer sansat och blivit ett korrekt ingripande gick över i en misshandel. Jag är enig med tingsrätten i det resonemanget. Jag tycker också att villkorlig dom var en relevant påföljd, fast själv hade jag nog valt dagsböter istället.

Jag står INTE fast vid att polisen i fråga inte skulle höra hemma inom polisen. Jag kan ha förståelse för att hon under de omständigheter som förelåg blev pressad, kände sig hotad och som en följd av det agerade med onödigt våld i situationen.
Att man kan ha förståelse för hennes upplevelse innebär dock inte att agerandet blev rätt eller skall vara utan prövning och dom.

Däremot anser jag att Rikspolisstyrelsens PAN skall omvärdera sitt beslut. Den här polisen är ingen buse som tar tillfället i akt, som djävlas för jäklandets skull, inte ens en polis som går över gränsen för att hon KAN. Sådana poliser finns, även om större delen av kåren säkert är både schysst och bra. Sådana poliser är det viktigt att få bort ur kåren.

Den här polisen borde istället få en prövotid och till det kopplat mer träning i hur hon ska hantera pressade situationer, hur rädsla kan hanteras på ett lämpligare sätt och hur man kan tänka och agera när man står inför situationer som ensam polis med uppbackningen långt borta. Vad krävs av henne, vilka risker är det relevant att hon utsätter sig för vid olika scenarier osv.
Om den här polisen får sparken så tror jag att kåren förlorar en tillgång, en polis som i nästa situation skulle ha ett annat agerande och tänkande. Hon har ju något så viktigt som erfarenheten med sig i ryggsäcken. Hon kan givetvis som andra människor i efterhand värdera situationen, se vad som gick fel, varför, vad kan göras bättre och med det bli en bättre polis.

Jag tycker också videofilmen ska plockas in i polisens utbildning samt att den ska användas vid diskussioner hos redan etablerade poliser för att reflektera över vad som hände, vad blev rätt, vad blev fel och vad kunde göras annorlunda. Vilka krav finns på en polis i myndighetsutövning osv.

Jag tror på lärande av egna och andras misstag. Att ge en i botten bra polis sparken kommer inte förbättra kåren, utan tvärtom. Avsked bör vara förbehållet rötäggen som faktiskt missbrukar sin makt i tjänsten och rötäggen som begår brott utanför tjänsten. Avsked bör inte vara följden på en missbedömning i en pressad situation.

Fallet kommer att överklagas till Hovrätten. Jag hoppas på en nedkorrigering av rubriceringen där till ringa misshandel eftersom det skulle innebära att polisen får behålla sin tjänst.


Mannen i fråga yrkade också skadestånd på drygt 22 000 kronor. Detta avslog TR:
Ur Aftonbladet:

Men tingsrätten avslår det kravet med motiveringen att han själv begått allvarliga handlingar.
"Han har utdelat slag respektive knuffar mot två personer och han har slagit sönder en ruta och blodat ner en port. Han har fått många skador när han slog sönder rutan och vad han mer har gjort eller råkat ut för i tiden mellan den nu aktuella händelsen och vistelsen på Berns är svårt att veta. Sammantaget är omständigheterna inte sådana att det föreligger synnerliga skäl för att X X (polisens namn) som arbetstagare ska vara skadeståndsrättsligt ansvarig för skadorna."

(Aftonbladet)


En helt korrekt bedömning tycker jag. Mannen har genom sitt agerande provocerat fram situationen, han har dessutom själv begått brott i anknytning till situationen som han nu åtalas för. Det ska inte löna sig att begå brott och bete sig svinaktigt. Han ska alltså inte ha något skadestånd alls.

Förhoppningsvis har han lärt sig en läxa av det här. Sup dig inte redlös, bråka inte med folk och ge tusan i att kaxa mot en polis i tjänsteutövning.

Han borde be henne om ursäkt faktiskt, för att han var ett svin som på grund av sitt hänsynslösa beteende försatte henne i den här situationen. Vuxna människor borde veta bättre.

tisdag 8 oktober 2013

”Skelettkvinnan” frias – får tillbaka skelett



"Skelettkvinnan" Helena, 37, frias från misstankar brott mot griftefriden.Och hovrätten beslutar att hon nu ska få tillbaka sina skelett.– Jag är glad, men det är nu kampen för upprättelse börjar, säger hon till Aftonbladet.


[...]
Hovrätten slår liksom tingsrätten fast att hon skaffat och flyttat mänskliga skelettdelar, att hon haft skelettdelar på golvet i sin lägenhet och även sålt delar. Däremot håller hovrätten inte med om att kvinnan kan dömas för brott mot griftefriden, eftersom delarna köpts via nätet och inte tillhört en avliden som ska kremeras, som ligger i en kista eller en grav.
[...]
Till hovrätten har hon lämnat in 60 sidor med motsvarande fall där män som haft kranier och andra skelettdelar friats.

– Jag är glad, men det är nu kampen för upprättelse börjar. Jag vill ha ursäkt och skadestånd – fantasisummor. De har förstört allt. De låste in mig och tog ifrån mig min mänskliga värdighet.
[...]
Hon uppger att hon misshandlats vid tre olika tillfällen av olika personer sedan anklagelserna om nekrofili kommit ut i fjol. Hon har polisanmält.

– En slog mig med baseballträ, en sköt mig och en knivhögg mig fem gånger. Han som anföll mig med kniv sa "Du ska dö din jävla nekrofilhora".
[...]
Hovrätten dömer dock, i likhet med tingsrätten, kvinnan för vapenbrott till skyddstillsyn.

(Aftonbladet)



Grattis Helena - du fick rätt.

Jag kan bara instämma i det inkonsekventa att du i tingsrätten fälldes för brott mot griftefriden när män i motsvarande situationer friats.

När det gäller din eventuella aktivitet med skelettdelarna blir det dessutom skrattretande att åklagaren vill fälla dig för nekrofila handlingar samtidigt som man i Sverige låter män gå fria för att livslevande kvinnor inte säger nej på ett så kraftfullt sätt att män tvingas använda hot eller våld för att driva sin vilja igenom ...

Det blir tragikomiskt.

Jag har ingen aning om vad du gjort med dessa skelett-delar, och jag bryr mig inte heller, men om vi nu låtsas att du faktiskt gjort det åklagaren hävdar .. var hamnar vi då..
Skelett-delarna lär ju inte ha sagt nej, skelett-delarna lär inte ha gjort något bestämt, kraftigt motstånd. Skelett-delarna lär du ju inte behövt vare sig hota eller ta med våld..

Åtalet av dig i den delen talar för ett rättssamhälle som anser att skelett-delar är mer skyddsvärda än livslevande kvinnor när det handlar om rätten till den egna kroppen...

Jag undrar lite över om det var både mans och kvinnoskelett du hade i din ägo. Om signalen som samhället vill sända är att vi kvinnor äger större rätt till våra egna kroppar som döda, eller som signalen är att män alltid äger rätten till sina oavsett om de är döda eller levande. Beroende på vilket kön dina delar härstammar ifrån kan ju samhällets signal tolkas lite olika...

Jag läser också att du vid tre tillfällen utsatts för grova fysiska angrepp. Jag kan inte låta bli att fascineras lite över det.
Normalt hämnas inte ens anhöriga de brott deras anförvanter utsatts för - det överlåter människor vanligen till rättssamhället.
Men tanken på att du kanske haft sexuell aktivitet med några benbitar gör alltså människor så upprörda att de utsätter dig grovt våld. En man hugger kniven i dig och kallar dig "nekrofilhora" (vad det nu är), en skjuter dig och en annan slår dig med basebollträ..

Vad är det för primitiv rädsla du väckt hos dessa människor. Hur kan tanken på att du skulle riktat din sexualitet mot några benbitar väcka sådan ilska - dessutom hos människor som helt uppenbart inte på något vis är kopplade till dessa benbitar..
Kände de sig ratade? Trodde de att skriverierna om en möjlig kvinnlig nekrofil skulle väcka tanken i andra kvinnor att det fanns bättre alternativ än dem?
Givet deras reaktioner måste jag dock säga att deras attacker får ses som kontraproduktiva .. passiva benbitar framstår ju som ett trevligare alternativ att ha inomhus än lättkränkta och våldsamma dårar..

Du säger att du vill ha upprättelse, fast du vet redan att ingen kan ge dig just det. Skriverierna om dig kan inte göras ogjorda, en friande dom kan inte återkalla det obehag och det förakt du utsatts för. Att du nu fått rätt i domstolen kommer inte att sudda ut det som du utsattes för under anhållandetiden och aldrig förändra det människor nu tänker om dig - tror om dig. Du är märkt för livet i den du var och är idag.

Du kan försöka börja ett nytt liv, som du säger - byta namn och etablera en ny tillvaro. Du kan försöka lappa ihop ditt liv och skapa en ny värdighet igen - men den som tagits ifrån dig kan du aldrig få tillbaka.

Att man startade en utredning kring vapenbrott och misstänkt mord är givetvis inte fel. Självklart måste man utreda både det vapenbrott som du nu fällts för och undersöka om delar av döda människor kan häröra sig från mord, gravplundring eller annan brottslig handling. Det är dock skilt från hur du behandlats av samhället och hur du fått schavottera i pressen och på nätet.

Jag hoppas du får den där fantasisumman som du begär - både av staten och av de medier som medverkat till den bild av dig som spridits, som medverkat till att förstöra ditt liv. Jag hoppas du får betalt för ditt liv.

Lycka till Helena.













































fredag 27 september 2013

Rummet var mörkt, sex killar frias från gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka...


Pojkar var dömda för våldtäkt – nu frias de



De skulle ha turats om att våldta en 15-årig flicka i ett låst rum – och dömdes till ungdomsvård.
[...]

Enligt tingsrätten turades de sex tonårspojkarna om att förgripa sig på den unga flickan.
Alla frias helt

Kort efter händelsen greps åtta pojkar och sex av dem åtalades.

Fyra av dem sa i rätten att de haft samlag med flickan, men samtliga förnekade brott.

I juni dömde Solna tingsrätt alla sex, som var mellan 15 och 16 år gamla när brottet begicks, till ungdomsvård. Fem av dem för grov våldtäkt och en av dem för försök till grov våldtäkt. Flera av pojkarna skulle också utföra ungdomstjänst, meddelade tingsrätten.

[...]

Tingsrätten bedömde flickans berättelse som helt trovärdig samtidigt som man ansåg pojkarna mindre trovärdiga eftersom deras berättelser ändrades. Inledningsvis nekade flera av pojkarna till att ens ha varit på festen i lägenheten under den kväll våldtäkterna ska ha ägt rum.

Svea hovrätt gör däremot en annan bedömning och menar att det är förståeligt att pojkarna till en början ljög eftersom de var rädda att bli anklagade för något efter att en av pojkarna gripits.

Man tycker visserligen, liksom tingsrätten, att flickans berättelse är trovärdig men menar att det finns faktorer som måste tas i beaktande. Bland annat att händelserna ska ha skett i ett mörkt rum och att hennes möjlighet att göra "helt tillförlitliga iakttagelser" därför måste ha varit nedsatta, och att det måste ha varit svårt för flickan att ha en klar minnesbild från kvällen eftersom så många passerade in och ut i rummet.


Jag vill absolut inte uppmana människor till brott - jag tycker att man skall hålla sig inom lagens råmärken ... Dock tycker jag att om nu någon - helt utan tanke på att begå brott givetvis - känner för att tala allvar med pojkarna så bör det fetade i det sista stycket beaktas...

Är rummet mörkt och flera rör sig in och ut i rummet så är det sannolikt inget brott begånget att låsa in och "tala allvar" med folk .... Hovrätten har ju inte den uppfattningen i alla fall, så vitt jag kan förstå... och även om det skulle kunna betraktas som brottsligt på något sätt så innebär ju mörkret, den låsta dörren och att folk turas om att "tala" både att den som det "pratas" med inte kan få en klar bild av vad som skett .. och kanske till och med gillar det lite...

Edit .. 2013-09-27 kl.. 19.08

Här är en människa  - på Flashback - som är sund i detta ärende .. det finns vettiga röster där också ibland, fast det är mer sällsynt än vanligt....
https://www.flashback.org/sp45430169

Han ger uttryck för det som jag försökt lära mina barn ... man har ansvar för sina handlingar.