onsdag 29 januari 2014

LRF hamburgare och den köttfria dagen.



I Nyköpingsskolor har man infört en köttfridag i veckan. LRF protesterar mot detta genom att servera hambugare utanför Gripengymnasiet i Nyköping.

Ett bra initiativ tycker jag.

Expressen och Dagens Media har försökt förlöjliga hela debatten genom att lyfta ett påstått uttalande från en av de närvarande LRF-medlemmarna:

Ur Expressen

– Vi vill bara att ungarna ska få ordentligt med näring alla dagar. Det är särskilt viktigt för tjejer som växer, idrottar och ska bli snygga, säger Lovisa Norberg, medlem i LRF, till Dagens Media.

Aftonbladet:
Till Aftonbladet säger hon att hon blivit felciterad.

Hur det än är med den saken så hade det varit mer värdefullt för läsare och konsumenter att få läsa om vad protesten faktiskt handlar om:
Ur Expressen
Enligt Karin Andersson var dock syftet med köttkuppen att få uppmärksamhet och kunna lyfta frågor om problemen med en köttfri dag.– Vi är inte motståndare till att man ska äta vegetariskt i skolorna. Det tycker vi absolut att man kan göra ibland. Men det här handlar om att man tar ett politiskt beslut och säger att man gör en insats för klimatet och miljön. Vi vill att man lyfter in den här diskussionen alla dagar i veckan. Om man avstår från kött en dag i veckan och sedan äter importerat kött resten av dagarna så har man inte gjort miljön någon tjänst, säger Andersson till Expressen.


Jag håller med Karin Andersson det handlar om ett politiskt beslut där man tvingar ungdomar att göra val utan alternativ och utan att ens berätta om alternativen. Beslutet är vare sig klimatsmart eller demokratiskt. Att under totalitära former tvinga människor till politiska handlingar de själva inte får välja är inte demokratiskt. Att servera importerade grönsaker och sojaprodukter är inte klimatsmart. Klimatsmart vore det om skolorna handlade närproducerat och i alla fall svenska produkter - både kött och grönsaker.

Jag kan inte heller se att det är okej att tvinga barn och ungdomar att äta grönsaker eller alternativprodukter till kött. Lika lite som jag anser att det är okej att tvinga vegetarianer att äta kött.

Hur många av klanen som applåderar detta tvång skulle tycka det vara lika okej att göra just det - tvinga vegetarianer att äta kött?






Givet kön till hamburgarna så fanns det där många unga som inte ville äta vegetariskt.

Martins funderingar: Mot sexuellt våld och för samtycke

Martins funderingar: Mot sexuellt våld och för samtycke

[...]
Det har hävdats att en samtyckesbaserad lagstiftning skulle lägga mer fokus på offret. Det är nonsens. Fokus ligger redan på offret. Och som polis som arbetar med våldtäkter så tycker jag att det skulle vara en stor fördel om det räcker för en fällande dom om vi kan bevisa att inget samtycke föreligger, som i exemplet med flickan som var rädd och passiv.


Främst så skulle dock en samtyckeslagstiftning vara normbildande. Det skulle skicka en tydlig signal om att det inte är ok att ha sex med någon som inte vill.


Samtyckeslagstiftning är dock inte den enda rättspolitiska åtgärden som krävs: Jag vill nämna tre saker till som vi behöver jobba med:


Ändrad bevisvärdering: Även närmast absurda förklaringar och efterkonstruktioner ifrån gärningsmän accepteras och läggs till grund för friande domar. Hur kan man tro på att en flicka skulle ha fört in sperma ifrån en papperstuss i sin slida?


Bättre utbildning: Vi behöver göra upp med en hel del sexistiska föreställningar. I domen ifrån Lund hålls både offrets tidigare sexuella erfarenheter och psykiska ohälsa emot henne.


Uppsåtsfrågan: Tingsrätten i Lund friade för att de ansåg att mannen kan ha varit tillräckligt dum eller okänslig för att inte fatta att kvinnan inte ville, alltså sakna uppsåt. Vi behöver fundera kring att kriminalisera oaktsamhet för en del grova sexuella kränkningar, på samma sätt som redan är fallet för vissa grova fysiska kränkningar.


Åtgärder i rättsprocessen är viktigt, men det är fortfarande bara en del av allt som behöver göras. För att minska mörkertalet så räcker det inte med fler fällande domar, vi måste också bli bättre på att stötta offren, och sluta upp med att skuldbelägga dem.


Slutligen, de viktigaste åtgärderna rör trots allt inte vad vi gör då en våldtäkt har begåtts, utan vad vi kan göra för att förhindra att det överhuvudtaget sker. Här har vi män ett speciellt ansvar.
Hur pratar jag ? Hur agerar jag som förebild?
Säger jag ifrån, eller förminskar och ursäktar jag kränkningar?
Hur beter jag mig själv? Är jag lyhörd och har säkra marginaler till att inte kränka någons sexuella integritet?
Även vi män som aldrig medvetet skulle begå övergrepp behöver tänka på hur vi uppfattas och vad för värderingar vi sprider och legitimerar.
[...]


(Martins Funderingar)


Jag kan bara instämma i det Martin skriver. Argumentet att fokus skulle falla på offret är helt platt. All fokus ligger redan på offret problemet är att tolkningsrätten för vad offret säger och gör ligger hos förövaren. En kvinna säger nej och gör motstånd - förövaren uppfattar det som "kul hon vill ha dominanssex" och rätten går på hans linje. Vad är det för syn på kvinnor och kvinnors rätt att själva avgöra när, var och med vem de vill ha sex.


Vi behöver en lagstiftning som tydligt klargör att det är kvinnan som bestämmer över sin kropp, inte mannen. Jag behöver inte säga nej för att du inte ska få ta min plånbok eller bil. Du får inte ta sådant olovandes utan att det är ett brott. På samma sätt skall inte en kvinna behöva neka för att en man skall förstå att han inte har tillträde. Han har inget tillträde förrän hon vill, samtycker och förmedlar ett ja.


Jag håller också med Martin om att alla har ett ansvar för den kultur som råder idag. Jag ser dock att det ansvaret är betydande för både män och kvinnor. Vad förmedlar vi för syn på utsatta, hur resonerar vi kring sex, utnyttjande och gränser? Så länge människor skuldbelägger offren och/eller bagatelliserar brotten legitimerar de övergreppen. 

Läs Martins inlägg i sin helhet på hans egen blogg:
http://martinfunderar.blogspot.se/2014/01/mot-sexuellt-vald-och-for-samtycke.html