tisdag 17 juli 2018

Saknar dig så...



DU HAR TAPPAT DITT ORD
Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarns trapp
och gråter så övergivet.

Vad var det för ord - var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu - förrn vi föser dej bort,
du barfotabarn i livet.

(ur Barfotabarn (1933))

Nu har Sverige nått gränsen - den som inte fanns


Jag skrev det här utkastet till inlägg 2015. Jag valde att inte publicera det eftersom det kändes som övertoner i allt...

Så här tre år senare känns det dock mer giltigt än någonsin.....



Nu har Sverige nått gränsen för vad vi klarar av flyktingar. Vi det, det goda landet, som inte hade något tak. Som länge försökt slå i svenska folket att flyktingar är bara ökade inkomster och inga kostnader, något som vi utan begränsning kan ta emot med öppna armar i vårt samhället.


Dagens beslut i regeringen:


medicinsk ålderskontroll och tillfälliga uppehållstillstånd för ensamkommande flyktingbarn


id-kontroller på bussar och tåg till Sverige för att minska antalet flyktingar som kommer hit.

Skärpta försörjningskrav för anhöriginvandring



Redan tidigare har skärpningar införts i samarbete med Alliansen


Krav på kommuner att ta emot flyktingar
En ny lag som innebär att alla kommuner ska tvingas ta emot flyktingar träder i kraft den 1 mars 2016. Kommunerna får 10 miljarder kronor extra i år för att klara av situationen.

Tillfälliga uppehållstillstånd
En tidsbegränsad lagändring införs som innebär att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel. Undantag ges för kvotflyktingar, ensamkommande barn och barnfamiljer.

När det tillfälliga uppehållstillståndet löpt ut ska det kunna omvandlas till ett permanent om personen kan försörja sig, samt om skyddsskäl kvarstår.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring
Reglerna för anhöriginvandring skärps när krav på försörjning införs. Undantag ges för svenska medborgare och för medborgare i annan EES-stat samt Schweiz.


Begränsning av föräldrapenning
I dag får den som kommer till Sverige med barn under tolv år ta ut maximalt 450 dagar med föräldrapenning i Sverige, högst 96 dagar får tas ut efter barnets fyraårsdag. Det ska begränsas så att endast ett fåtal av de 450 dagarna får tas ut efter tvåårsdagen.



Sverige kört i botten - krisen ett faktum

Nu när Sverige är kört i botten, socialtjänst, skola och vård klarar inte trycket. Det finns inga bostäder och inga jobb. Flyktingar får tillfälligt sova på gatan. Migrationsverket har avsagt sig ansvaret för boende för asylansökan.
Nu vaknar politikerna. Nu trillar tioöringen i riksdag och regering ner .. Resurser kostar pengar och pengar är inget man skiter ut när det behövs.

Det man åstadkommit med sin välvilja är således ett Sverige i kris. 




onsdag 29 mars 2017

"Vid din sida" hjälper äldre hemlösa



Jeanette från Tunnelbanan driver ett projekt för att hjälpa våra hemlösa äldre människor.

Ur artikel:Hennes möten med hemlösa ändrade allt
Ordningsvakten Jeanette Höglund från Hökarängen mötte en 75-årig man en natt i Stockholms tunnelbana. Han berättade att hans fru hade dött och att han sov i trappuppgångar "för att inte besvära sina barn".

Det fick Jeanette att bestämma sig.
– Jag kunde inte se det här längre. Jag måste göra något, säger hon.

Nu driver Jeanette Höglund, 47, projektet "Vid din sida" som ska se till att gamla, hemlösa människor antingen lotsas till ett ställe att sova på eller åtminstone får varma kläder och liggunderlag om de sover utomhus.

Hennes möten med hemlösa ändrade allt


Ur artikel:
De äldre som lever på Stockholms gator
Det har gått så långt att Lasse inte längre vågar gå längs perrongen i tunnelbanan eller gå över en bro inne i stan.

Risken att vilja ta sitt liv är för stor.

Och Uffe bor på en nattbuss.

Tillsammans utgör Lasse, 69, och Uffe, 62, en klick äldre, svenska hemlösa som bor på Stockholms gator.

Hur överlever de?
– Två av tre kvällar gråter man sig mer eller mindre till sömns. Det är verkligheten, säger Lasse. 


Lars Bick är 69 år gammal, sjuk i kol och har varit hemlös i drygt fem år.
Han varken dricker eller använder droger. Innan Lasse hamnade på gatan levde han ett stabilt liv och han har bott, jobbat och besökt 129 länder genom åren.

– Jag hade eget företag, jobbade utomlands under en herrans massa år, jobbade för hotellkedjor, reste jorden runt och gjorde mitt jobb. Jag utbildade 6 000 – 8 000 människor inom försäljning, berättar Lasse.

Det var när Lasses dåvarande flickvän omkom i en olycka i Argentina som livet vändes upp och ner.
– En dag på väg till jobbet blev hon påkörd av en motorcykel och dog i min famn. Då fanns det ingen Lars kvar, säger han.

Lasse flög hem till Sverige men landade utanför samhällets armar.




62 år gammal går Ulf Björk mellan två och tre energikrävande mil om dagen genom huvudstaden i jakt på ett par minuter vila, en sovplats eller något att äta.

Det har gått ett par dagar sedan Uffe senast sov en hel natt och den kommande natten kommer han att tillbringa på buss 791 som rullar mellan Stockholm och Södertälje.
Det är säkrast så.

Utomhus är risken stor för att bli rånad, misshandlad eller på något annat vis attackerad av yngre och starkare personer.
Härbärgen är inget alternativ.

Uffe har under 30 år arbetat på sjukhuset i Södertälje men innan han hamnade på gatan tog Uffe hand om sin cancersjuka mamma.

När hon dog föll allt och vid 60 års ålder blev Uffe hemlös.

De äldre som lever på Stockholm gator/Expressen

Läs artiklarna. 

Vill du hjälp Jeanette att hjälpa så gå in på hemsidan. Swisha över några kronor eller skänkt den där sovsäcken du har liggande men ändå inte använder. 

lördag 18 mars 2017

En icke-händelse i ett otryggt samhälle

Satt och surfade runt och kom på att jag inte uppdaterat min egen blogg på över ett år. (Ett och två dagar för att vara exakt)

Jag funderade lite på varför det blivit så och kom fram till att jag nog tröttnade på allt elände. Det är våldtäkter hit och terrordåd dit.
Skjutningar i Malmö, Stockholm och Göteborg. Bombhot och kastade granater. 

Förra året avstod jag från att åka på någon ordentlig semester. Jag är flygrädd och det gick inte att med glädje planera inför en semester som innebar flygresa och att upptäcka nya platser. 

På hösten besökte jag dock Krakow i Polen. En vacker och vänlig stad som jag varmt kan rekommendera för övrigt.

Den här lilla anekdoten handlar dock om en händelse (eller icke-händelse) på väg till Arlanda för att därifrån ta flyget till Krakow.

Det är tidig morgon eller sen natt - hur man nu vill se det - vid fyra tiden på morgonen när vi stannar till för att jag måste hämta ut medicin på apoteket Schele innan avresa. Det är kallt, blåser smådjävlar och regnar småspik. 

Jag kliver ur bilen uppe vid Klarabergsviaduktens parkering och går ner mot Schele Apoteket. På vägen dit spelar jag pokemon .. dvs går med en blick ner i telefonen och läser av omgivningarna samtidigt.
De enda som tycks vara ute är jag och maken och några taxibilar.

När jag närmar mig apoteket så ser jag ett gäng killar komma gående emot mig. De är några stycken (6 ser jag senare) som går i en klunga nära husväggen (fullt förståeligt i det vädret). Jag håller ytterkant på trottoaren för att om vi möts så skall jag inte hamna mitt ibland dem.
Då ser jag hur de börjar sprida ut sig på trottoaren - så att min enda möjlighet att undvika dem vid möte är att kliva ut i gatan.

Strax innan jag passerat trappen som går ner under mark vid Schele och strax innan de kliver in på den smalare delen invid den så tutar en taxi och min man ropar på mig -- han är ca 50 meter bakom och har parkerat bilen och är på väg ikapp mig.

Då samlar gänget ihop sig och tar trappan ner ganska snabbt samtidigt som jag stannar upp och inväntar maken.

Så här ser det ut vid Schele för dem som inte vet:
https://www.google.se/maps/@59.3315617,18.0596204,3a,75y,302.29h,80.07t/data=!3m6!1e1!3m4!1swWiIVb0p7iYvgBlmZWhsDw!2e0!7i13312!8i6656


Vi handlar på Apoteket och åker sedan vidare till Arlanda.

En icke-händelse
Det är givetvis en icke-händelse som anekdoten tar upp. Samtidigt är jag född och uppväxt i närheten av Stockholm. Upplysta gator och människor som rör sig har alltid varit platser där jag känt mig trygg - säker på att det är de mörka gränderna och avbefolkade platserna man skall undvika.

Men de här killarnas beteende skapade osäkerhet. Jag såg hur de förändrade sin formation, hur de siktade rakt emot mig och insåg att jag troligen skulle kunnat bli både rånad och nedslagen där utan att någon hade reagerat.

Blev jag rädd, nej - däremot så började jag ju fundera på strategier för att undvika dem, jag kollade också att plånboken låg säkert, att fickan där passet låg var ordentligt stängd osv.
Jag hade redan bestämt mig för att kliva ut i gatan hellre än att hamna mitt i deras formation.

Varför maken valde att parkera bilen, betala P-avgift och gå efter mig kan han inte han svara på. Han bara tyckte det kändes som om han borde det.

Varför taxin saktade in och vad den tutade åt vet vi inte.
Vad killarna tänkte har vi inte en aning om.

Däremot vet jag att samhället och otryggheten/tryggheten när man vistas ute har förändrats väldigt mycket på väldigt kort tid.


onsdag 16 mars 2016

Oisín Cantwell plagierar(?) frilans kollega ...

Oisín Cantwell har tydligen plagierat en frilanskollegas facebook inlägg .. och det fina i kråksången är att ingen av dem tycks klara grundläggande matematik .. :D

[B]Oisín Cantwell:[/B]
Kostnaden för alla prinsar och sessor: 8 000 000 000 000
[I]Uträkningen, som härom veckan väckte viss uppståndelse i sociala medier, *handlar om kungafamiljen. De kungliga högheterna var fem till antalet år 2012. När prins Carl Philip och hans hustru prinsessan Sofia får barn senare i vår har antalet medlemmar vuxit till tio.



En fördubbling på bara fem år! Om kungafamiljen *fortsätter att växa på detta vis kommer den *bestå av 1,3 miljoner *prinsar och prinsessor vid nästa sekelskifte!
[/I] 
 
Oisín Cantwell - Aftonbladet




Hela inlägget skall visst var snott/lånat/köpt(?) av en frilansjournalist vid namn Anders He*ne'stam
Facebook - bild på ursprungsinlägget


[B]Tino Sanandaj*[/B], ekonom verksam vid Handelshögskolan, reder ut begreppen:
[I]Oisín Cantwell har gått journalisthögskola och kan inte rå för det, så låt oss fixa matten åt honom. Kungafamiljen har växt med fem personer på fem år, en konstant ökningstakt på ett per år. Om ökningen fortsätter i samma takt i åttiotre år kommer kungafamiljen att växa från dagens tolv till nittiofem.
Det kanske gick för snabbt, så [B]låt oss ta det igen för journalister: 12+83 = 95[/B][/I]
[...] 
Notera till sist att Oisín Cantwells ledarartikel närmast o[B]rd för ord plagierat ett Facebookinlägg av någon som heter Anders Hernstam, med lite utfyllnadstext.[/B] F på matten och fusk på samhällskunskapen. 
Tino Sandaji - ekonom/Handelshögskolan svarar

När man skrattat färdigt - om man nu någonsin lyckas med det åt den "fadäsen" så undrar man:
Finns det ingen faktakoll hos journalister längre?
Hur mycket urholkar fadäser av liknande slag förtroendet för journalister? Kan det ens urholkar mer?

Har du sett liknande vurpor i pressen? Länka gärna i så fall och berätta om dem.

Och hur lyckades någon av dessa plattskallar med tankevurpan .. och om de skulle ha haft rätt, på vilket sätt skulle det tala för invandring -- med hänsyn till hur jäkligt folk ynglar av sig i deras hypoteser så vore väl utkörning rätt modell? .. :)

Tror ni Oisín Cantwell inser att han gjort bort sig?

måndag 14 mars 2016

Gamla tanter och ny teknologi :)

Min gamla trotjänare - en Samsung S4 med rosa skal - hade gjort sitt, så jag bokade upp mig på försläppet på Samsung S7 och fick en Gear på köpet ...


Helt nöjd med telefonen och de appar som jag hittat och tycker är helt nödvändiga nu när jag upptäckt dem ;) 

Roligast var dock dessa VR glasögon ... som gjorda för en bra skräckfilm :)

Man kan lugnt säga att teknologin tagit en hel del kliv framåt sen åttio-talet då vi satt där på biograferna och såg 3D film i någon form av oskarp suddig dimma iförda våra "glasögon" i papper med en grön och röd plastruta...

Kan klart rekommenderas till tanter och farbröder i min ålder som vill uppleva rymden och besöka all världens hörn  -- borde helt klart vara standard på varenda vårdhem med underbemanning och boende parkerade framför tråk-TV:n som ingen i rummet får byta kanal på ...

Okej, inte skräckfilm då kanske ...  


Att bryta tabun


Idag kan jag läsa om Caroline och Julia som onanerar i TV i danska Paradise Hotel. Runt de onanerande flickorna är de övriga deltagarna och tittar på.



                                        (Bild TV3 Danmark)



Till Exstrabladet berättar Caroline att hon onanerar öppet i TV för att kvinnlig onani är tabu och hon tycker det är synd. 

Hon vill sätta fingret på den skamkultur som råder kring kvinnlig onani. – Jag tycker verkligen att det är synd, säger hon. – Synd att det måste vara ett tabu för kvinnor att onanera, eftersom de flesta ju gör det, säger Caroline till Ekstrabladet.

Detta med att bryta tabun genom att bildligt talat trycka upp valkar, underliv, blodiga mensskydd osv i folks ansikten tycks vara på modet numer.
Ett slags omoget uttryck för de sista två generationernas oförmåga att använda sitt vokabulär, ord, för att lyfta saker och bryta tabun har mynnat ut i att hänsynen till andra människor åker all världens väg.

Carolines onanerande och andra bloggars mensande är inte ett dugg mer intressant eller rumsrent än snuskgubbens runkande på tunnelbanan.
Borde gubbar runka mer tunnelbanan förresten, för det är ju tabu att slita fram snoppen framför andra och dra igång. Äldre gubbar kan ju dessutom luta sig mot det tabu som råder kring att äldre människor, (ni vet de där över 35 som redan har skaffat sina barn) överhuvudtaget har ett sexliv och kan känna kåthet.
Jag och maken kanske bör ta vårt nästa gök på Sergels Torg, eftersom det är tabu både att vara över 50  och dessutom överviktig och att ha sex.

Gubben som drar i snöret på tunnelbanan och vi gökande på Sergels Torg skulle utan tvekan få en böter för förargelseväckande beteende. Helt enkelt för att vi genom sådana handlingar tvingar människor att se något de inte bett om. Det är inte anständigt vare sig att göka eller onanera publikt och det spelar ingen roll att Caroline "inte ångrar sig", det är hänsyn till andra som styr de normerna och reglerna.

Kvinnlig onani kan alla se när de vill. De är bara att klicka in på valfri porrfilm och titta.
På bästa sändningstid där unga och barn följer programmet hör vare sig runkande, gnuggande eller gökande hemma.

Nu kan man givetvis protestera mot det och säga att "alla kanske inte vill se porr" ... och där är ju min poäng.

Bryter tabun gör man genom att lyfta ämnet och prata om det. Kvinnor onanerar, män onanerar, människor har sex, men det är inte detsamma som att alla måste se andra göra det offentligt för att det ska vara okej.

Som avslutning anser jag dessutom att Caroline har fel. Kvinnlig onani är något man idag kan prata om, något som till och med lärs ut i skolan som normalt. Det tycks dessutom fascinera och locka givet att det är ett ofta förekommande inslag i porrfilm.

Manlig onani ses väl däremot som rätt icke önskvärt i de flesta sammanhang. Ingen vill liksom vare sig se gubben på tunnelbanan rycka i snoppen eller fika med en karl som tycker lite anekdoter om hans stånd eller ryckande i snoppen ska krydda kaffet och kakan.