Expressens och Researchgruppens avslöjande om vilka som gömmer sig bakom olika nick/pseudonymer på olika sajter med rasistiskt eller invandrarkritisk hållning är både skrämmande och bra anser jag.
Rearchgruppen
Skrämmande på mer än ett sätt. Dels är det skrämmande att svensk media inte respekterar människors rätt till oliktänkande. Att människor som är kritiska, tar starkt avstånd ifrån olika företeelser och till med har vad som kan betraktas som extrema åsikter inte äger rätt bära och uttrycka dessa utan att riskera att registerföras, hängas ut och trakasseras (dessutom offentligt) av "rätt-tänkare".
Skrämmande också därför att det visar hur somliga som är satta att företräda sina väljare kliver över alla gränser och inte bara uttrycker den åsikt de är satta att företräda, utan som representanter för väljare dessutom begår rena lagbrott i form av hets mot folkgrupp och liknande. Skrämmande att människor med det fullständiga förakt för andra människor som uttrycks av en del av dessa politiker faktiskt har fått stolar att sitta på i politiska sammanhang.
Problemet är inte att man blottar politiker som framför anti-demokratiska åsikter, problemet är inte att man rapporterar om det som väljarna borde få veta - Vad dessa politiker egentligen står för.
Problemet är att man i en granskning av det här slaget inte bara begränsar sig till politiker, utan att man för att få fram politikers namn också kartlägger enskilda.
"
Skrämmande på mer än ett sätt. Dels är det skrämmande att svensk media inte respekterar människors rätt till oliktänkande. Att människor som är kritiska, tar starkt avstånd ifrån olika företeelser och till med har vad som kan betraktas som extrema åsikter inte äger rätt bära och uttrycka dessa utan att riskera att registerföras, hängas ut och trakasseras (dessutom offentligt) av "rätt-tänkare".
Skrämmande också därför att det visar hur somliga som är satta att företräda sina väljare kliver över alla gränser och inte bara uttrycker den åsikt de är satta att företräda, utan som representanter för väljare dessutom begår rena lagbrott i form av hets mot folkgrupp och liknande. Skrämmande att människor med det fullständiga förakt för andra människor som uttrycks av en del av dessa politiker faktiskt har fått stolar att sitta på i politiska sammanhang.
Problemet är inte att man blottar politiker som framför anti-demokratiska åsikter, problemet är inte att man rapporterar om det som väljarna borde få veta - Vad dessa politiker egentligen står för.
Problemet är att man i en granskning av det här slaget inte bara begränsar sig till politiker, utan att man för att få fram politikers namn också kartlägger enskilda.
"
[...]"
(Rearchgruppen)
Enskilda som borde omfattas av den demokratiska rättigheten att äga egna åsikter och också ge uttryck dessa så länge de inte överträder några lagar. Om en enskild person begår lagöverträdelser så är det polisens uppgift att utreda dessa och domstolars uppgift att påföra straff.
Att media eller privata organisationer tar på sin uppgift att kartlägga människor utifrån deras åsikter måste anses stå i strid med våra grundläggande fri och rättigheter.
Att en organisation tar sig in i en annans organisations system och använder uppgifter ur det mot enskilda människor framstår knappast som lagligt. Och även om man hittat ett kryphål där man på laglig väg kan komma över dessa uppgifter så måste det anses som moraliskt förkastligt och stå i strid med demokratiska principerna.
Det blir motsägelsefullt när organisationer och i synnerhet media i ena andetaget försöker ge sken av att de står för människors demokratiska rättigheter, för att i nästa stund bryta mot dessa för att de vill blottlägga anti-demokrater i samhället.
Om de själva agerar på ett sätt som strider med demokratins grundläggande principer, kan de då vara trovärdiga när de pekar ut andra som anti-demokratiska?
Att blottlägga politiker, visa fram vad de egentligen står för, är däremot helt i linje med media (tredje statsmaktens) uppdrag och de demokratiska principer. Vi äger rätten att veta vad våra företrädare faktiskt vill uppnå i sin politiska gärning och deras personliga agerande är adekvat för att människor skall kunna bedöma deras trovärdighet och vara klara över vad de faktiskt väljer fram.
Det gäller oavsett vilket parti eller vilken politisk funktion vi än talar om.
Exempel på detta i andra politiska partier är både Littorin-affären, där en företrädare för ett parti som drev en skärpning av sexköpslagen själv köper sex. Inte trovärdigt.
Samt Löfvens förändrade hållning i vissa sakfrågor när han gick från Metallordförande till Socialdemokratisk partiledare.
I Littorins fall blev det ett fall, därför att han agerade i strid med vad hans politiska parti sades stå för. I Löfvens fall blev det inte ett fall eftersom hans legitimitet i att driva frågorna olika kunde förklaras med att han i sina olika roller företrädde olika grupper - och han för den aktuella gruppens talan, medlemmarnas vilja, i egenskap av representant för den aktuella gruppen.
Det skulle givetvis inte vara hållbart om Löfven offentligt drev frågor ur ett perspektiv för att i andra sammanhang driva ett annat perspektiv.
Sverige Demokraterna hävdar att de är ett icke-rasistiskt parti, att det inte är människorna utan den förda politiken i Sverige de opponerar mot i olika frågor som rör invandring och integration - således kan de inte ha uttalat rasistiska företrädare och samtidigt framstå som trovärdiga.
Sverige Demokraterna vill framstå som ett jämställt parti som ser män och kvinnor som lika värda - således kan de inte ha politiker som står för ett uttalat kvinnoförakt och samtidigt framstå som trovärdiga.
Det är alltså helt i linje med allmänintresset att visa på de politiker som inte hyser åsikter i linje med partiets officiella hållning.
Att avpixla politiker som uttrycker sig rasistiskt på Avpixlat och andra sidor är därmed helt relevant. Både partiledning och väljare äger rätten att veta om deras representanter har en annan agenda än den de är tillsatta att driva.
Väljarna har rätt att veta vilka åsikter som faktiskt närs i ett parti.
Det är inte avpixlandet av politikerna och deras åsikter som jag vänder mig emot. Tvärtom, jag skulle vilja veta om det också finns företrädare för andra partier som uttrycker rasistiska eller kvinnofientliga tankegångar på dessa sidor.
Det är metoden för att uppnå detta, och det underliggande "hot" som det innebär mot enskilda människors rätt att äga och formulera en åsikt, som jag vänder mig emot.
Om vi tillåter att man försöker tysta människor genom systematisk kartläggning för att de äger "fel" åsikter så är vi ute på en mycket farlig väg för demokratin. Det finns nämligen ingenting som garanterar att de åsikter som majoriteten idag hyser i olika frågor i en framtid ses som de "rätta" åsikterna.
Vi har sett hur det politiska klimatet i Sverige förändrats bara de sista hundra åren och hur en del åsikter som var rumsrena före och under andra världskriget idag ses som förkastliga. Det finns inga garantier för att det politiska klimatet i framtiden inte ser just dina eller mina åsikter som lika förkastliga eftersom åsikter och vad som är gångbart förändras med tiden.
I en demokrati äger enskilda rätt till sina åsikter - även de obekväma, kritiska och till och med extrema åsikterna.
Uppdatering:
Så kom den då - artikeln där man hänger ut enskilda medborgare på grund av deras obekväma åsikter:
(Rearchgruppen)
Enskilda som borde omfattas av den demokratiska rättigheten att äga egna åsikter och också ge uttryck dessa så länge de inte överträder några lagar. Om en enskild person begår lagöverträdelser så är det polisens uppgift att utreda dessa och domstolars uppgift att påföra straff.
Att media eller privata organisationer tar på sin uppgift att kartlägga människor utifrån deras åsikter måste anses stå i strid med våra grundläggande fri och rättigheter.
Att en organisation tar sig in i en annans organisations system och använder uppgifter ur det mot enskilda människor framstår knappast som lagligt. Och även om man hittat ett kryphål där man på laglig väg kan komma över dessa uppgifter så måste det anses som moraliskt förkastligt och stå i strid med demokratiska principerna.
Det blir motsägelsefullt när organisationer och i synnerhet media i ena andetaget försöker ge sken av att de står för människors demokratiska rättigheter, för att i nästa stund bryta mot dessa för att de vill blottlägga anti-demokrater i samhället.
Om de själva agerar på ett sätt som strider med demokratins grundläggande principer, kan de då vara trovärdiga när de pekar ut andra som anti-demokratiska?
Att blottlägga politiker, visa fram vad de egentligen står för, är däremot helt i linje med media (tredje statsmaktens) uppdrag och de demokratiska principer. Vi äger rätten att veta vad våra företrädare faktiskt vill uppnå i sin politiska gärning och deras personliga agerande är adekvat för att människor skall kunna bedöma deras trovärdighet och vara klara över vad de faktiskt väljer fram.
Det gäller oavsett vilket parti eller vilken politisk funktion vi än talar om.
Exempel på detta i andra politiska partier är både Littorin-affären, där en företrädare för ett parti som drev en skärpning av sexköpslagen själv köper sex. Inte trovärdigt.
Samt Löfvens förändrade hållning i vissa sakfrågor när han gick från Metallordförande till Socialdemokratisk partiledare.
I Littorins fall blev det ett fall, därför att han agerade i strid med vad hans politiska parti sades stå för. I Löfvens fall blev det inte ett fall eftersom hans legitimitet i att driva frågorna olika kunde förklaras med att han i sina olika roller företrädde olika grupper - och han för den aktuella gruppens talan, medlemmarnas vilja, i egenskap av representant för den aktuella gruppen.
Det skulle givetvis inte vara hållbart om Löfven offentligt drev frågor ur ett perspektiv för att i andra sammanhang driva ett annat perspektiv.
Sverige Demokraterna hävdar att de är ett icke-rasistiskt parti, att det inte är människorna utan den förda politiken i Sverige de opponerar mot i olika frågor som rör invandring och integration - således kan de inte ha uttalat rasistiska företrädare och samtidigt framstå som trovärdiga.
Sverige Demokraterna vill framstå som ett jämställt parti som ser män och kvinnor som lika värda - således kan de inte ha politiker som står för ett uttalat kvinnoförakt och samtidigt framstå som trovärdiga.
Det är alltså helt i linje med allmänintresset att visa på de politiker som inte hyser åsikter i linje med partiets officiella hållning.
Att avpixla politiker som uttrycker sig rasistiskt på Avpixlat och andra sidor är därmed helt relevant. Både partiledning och väljare äger rätten att veta om deras representanter har en annan agenda än den de är tillsatta att driva.
Väljarna har rätt att veta vilka åsikter som faktiskt närs i ett parti.
Det är inte avpixlandet av politikerna och deras åsikter som jag vänder mig emot. Tvärtom, jag skulle vilja veta om det också finns företrädare för andra partier som uttrycker rasistiska eller kvinnofientliga tankegångar på dessa sidor.
Det är metoden för att uppnå detta, och det underliggande "hot" som det innebär mot enskilda människors rätt att äga och formulera en åsikt, som jag vänder mig emot.
Om vi tillåter att man försöker tysta människor genom systematisk kartläggning för att de äger "fel" åsikter så är vi ute på en mycket farlig väg för demokratin. Det finns nämligen ingenting som garanterar att de åsikter som majoriteten idag hyser i olika frågor i en framtid ses som de "rätta" åsikterna.
Vi har sett hur det politiska klimatet i Sverige förändrats bara de sista hundra åren och hur en del åsikter som var rumsrena före och under andra världskriget idag ses som förkastliga. Det finns inga garantier för att det politiska klimatet i framtiden inte ser just dina eller mina åsikter som lika förkastliga eftersom åsikter och vad som är gångbart förändras med tiden.
I en demokrati äger enskilda rätt till sina åsikter - även de obekväma, kritiska och till och med extrema åsikterna.
Uppdatering:
Så kom den då - artikeln där man hänger ut enskilda medborgare på grund av deras obekväma åsikter:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar